BLI VÄN MED OSS
KRAFFTBLOGGEN

Följ våra bloggare i deras vardag.

Läs mer

KRAFFT-DIREKT

Ring oss nu för
beställning och
gratis rådgivning!

020-30 40 40

Om hästens energibehov

Fodrets energigivande komponenter är nödvändiga för hästens kroppsfunktioner. Både rörelseapparaten och de inre processerna i kroppen kräver energi som ”bränsle”.






Hästägarens förmåga att anpassa foderstaten efter hästens behov har avgörande betydelse både för hästens prestation och för dess välbefinnande. Här skall vi ta upp några viktiga aspekter som berör hästens energibehov.

Energikällor
Fiberenergi: Hästens viktigaste energikälla är stråfoder (gräs, hö, hösilage halm mm) Energin i dessa fodermedel utvinns i hästens grovtarm genom cellulosajäsning med hjälp av mikroorganismer.

Kolhydrater: Stärkelse och socker - finns naturligt i t ex hö och även i tillsatt form tillsatt - som t ex melass.

Fett: Finns i t ex havre och även ges även tillsatt i form av vegetabiliska oljor.

Ökat behov
Perioder av intensifierad träning innebär alltid ett ökat energibehov. De flesta hästägare är medvetna om detta, och lär sig att anpassa ökningen till hästens individuella behov. Det finns andra situationer när det ökade energibehovet kan vara minst lika stort – samtidigt som det ofta förbises.

Vistelse i sträng kyla innebär alltid en kraftig ”uppväxling” av energibehovet, vilket ofta underskattas. Många hästägare bortser också från att kombinationen av vind och regn ger en starkt avkylande effekt – vilken alltså måste kompenseras med ett ökat intag av energi. Om man inte gör det kommer hästen att bryta ner sitt kroppsfett för att producera värme – vilket innebär att den mister detta värmeisolerande fettlager och vid fortsatt kyla kommer in i en verkligt ond cirkel.

Dräktighet, tillväxt och digivning är andra processer som är energikrävande. Energibehovet under dräktighetens avslutande fas och det starkt ökade behovet vid digivning underskattas ofta. Produktionen av mjölk innebär t ex ett kraftigt ökat behov av energi hos stoet. Under de tre första månaderna efter fölning är behovet särskilt stort. Man räknar med att behovet av energi då fördubblas jämfört med behovet under dräktighetens första månader (lågdräktighet).

Olika energibegrepp
Den måttenhet som vi i Sverige använder för att mäta energi är MJ (megajoule). Vi skall återkomma till olika länders sätt att ange energi på. Låt oss först se lite närmare på olika sätt att definiera energi på.

Bruttoenergi – den värmemängd som utvecklas då fodret förbränns fullständigt.
Smältbar energi – (DE) bruttoenergi minus energiinnehållet i avföringen.
Omsättbar energi – (ME) smältbar energi minus energin i urin och tarmgaser.
Nettoenergi – (NE) omsättbar energi minus den energi som ätandet och matsmältningen kräver.

I vårt land uttrycks energiinnehållet i foder i MJ omsättbar energi ME). I t ex Danmark, Norge anger behov och foderinnehåll i NE och i enheten FU (food unit)och Frankrike anger man också innehållet i nettoenergi. I Tyskland, England och USA använder man smältbar energi som begrepp. I USA använder man Mcal (megakalorier) som energimått – och i vissa andra länder används. Dessutom deklareras fodrets energiinnehåll ibland som energi per kilo foder, ibland per kilo torrsubstans av fodret.

Av ovanstående framgår, att hästägare som använder importerade foder har anledning att vara uppmärksamma på hur innehållet av energi är deklarerat.

KRAFFT ENERGI – ren energi den enkla vägen
För att man enkelt skall kunna komplettera foderstaten till hästar som har behov av ett energitillskott, har vi utvecklat ett högenergifoder – KRAFFT ENERGI. Det har en väl avvägd balans av högvärdiga fettsyror och tillför genom sitt innehåll av växtfibrer den sunda och uthålliga energi som utvinns i grovtarmen. Dessutom tillför det här fodret högvärdigt protein – dvs protein som hästen i hög grad kan utnyttja, vilket innebär minimal belastning på kroppens utsöndringsorgan.




KRAFFTs foderrådgivare har stor erfarenhet av energikomplettering till olika slags hästar. Du finner numret till din rådgivare via startsidan.
 

Publicerad: 2008-07-03 00:00
Senast ändrad: 2009-03-19 16:20

Tillbaka | Skriv ut