Lasse Åkerström -

Lasse Åkerström är en känd profil bland reklamfolk I södra Sverige.

Han är en erfaren och respekterad reklamfotograf som regelbundet arbetar med de större byråerna och han satsade tidigt på en välutrustad egen studio. På senare tid har han gjort satsningar på ett annat område - westernridningen. Han tävlar inom den gren som med rätta kan sägas vara den mest ursprungliga, nämligen cutting. Här gäller det att skilja från ett eller flera djur och mota dem. Detta kräver "cow-sense" hos både häst och ryttare och ett fintrimmat samspel. Numera krävs det också en häst som är avlad för grenen, och Lasses 10-åriga quarter-sto Miss Tiffer har en stamtavla där anlagen för arbetet med kor renavlats i generationer. Henne hittade Lasse i USA, tack vare sina kontakter med en svensk tränare.

Kvalitetsutveckling
När vi ber Lasse beskriva westernridningen som hästsportgren börjar han med att betona den snabba kvalitetshöjning som under senare år ägt rum i vårt land.

- Antalet seriöst satsande ryttare har ökat mycket snabbt - liksom tävlingarnas kvalitet. Westernridning har inte varit ett begrepp särskilt länge, och i början handlade det mest om "promenadridning i westernsadel". Nu har vi en hel del duktiga auktoriserade tränare i landet och importen av bra hästar har kommit igång på allvar.

Grovt delar man in westernridning i tre tävlingskategorier. I boskapsklasserna - dit cutting hör - handlar det om att hantera boskap från hästryggen. Man motar kor i flock, skiljer ifrån enskilda djur, etc. I sk time events skall en viss prestation genomföras på tid. Hit hör lassokastning mot kalv och barrel-racing (tre tunnor rundas i hög fart). I sk show-klasserna är det hästens gångarter, lydnad och arbetsegenskaper som testas.

Lasses intresse för hästar började inte med westernridning. Han började hjälpa till hos en travtränare nära barndomshemmet i Simlångsdalen utanför Halmstad och började så småningom hjälpa till med ridträningen av travare. Med tiden fick han en hästintresserad flickvän - Amelie - som nu är hans fru. Det var för övrigt Amelie som gav honom ett besök på ett läger för westernryttare i födelsedagspresent.

- Det var väl närmast utflyktsridning, men jag blev ändå intresserad och började åka på tävlingar för att titta. När Amelie och jag 1989 skaffade vår gård i Skedala utanför Halmstad köpte jag ett arabiskt fullblod och fick kontakt med min nuvarande tränare Per Larsson. Det var också tack vare hans goda kontakter i USA som jag kunde få köpa Miss Tiffer. Jag tillbringade två veckor i California och fick även med mig ungstoet (4 år) Sensational Blend hem.

Krävande gren
Cutting är en krävande gren. Kasten är snabba, accelerationen ofta kort och explosiv. Hästarna måste kunna stanna och vända blixtsnabbt på en begränsad ytan. Den "klassiska" rasen för den här sporten är quarter-hästen, vilken ursprungligen avlades fram för de korta lopp som anordnades på huvudgatorna i småstäderna i den amerikanska Västern. Rasen går tillbaka på korsningar med enkla brukshästar och ndianponnies, men har förädlats genom inkorsning av fullblod. Skäckar bokförs i en egen stambok och har också en egen beteckning - paint. Bruksegenskaperna har de båda varianterna gemensamt. En tredje stambok rymmer avkommor till quarter-hästar eller paints som på grund av sin färg inte kan stamboksföras i mammans kategori - t ex då ett paintsto får ett föl utan "fläckar".

- En bra cutting häst måste vara rörlig i sina bogar och ordentligt gymnastiserad. Jag lägger mycket tid på den fysiska träningen av hästarna. De arbetas fem dagar i veckan, året om. De rids i westernsadel efter ett gymnastikprogram som omfattar bl a spin och slide-stops. Jag är också mycket noga med utfodringen och ser den jämna kvalitet som KRAFFT kan erbjuda som en förutsättning för att hästarna skall kunna göra täta prestationer på toppnivå. Dessutom har man ju tillgång till KRAFFT:s rådgivning om man behöver fråga om något.

Lasse har lyckats bra i sin krävande gren. Miss Tiffy inledde säsongen med en andraplats i cutting, men då satt tränaren Per Larsson i sadeln, liksom vid första segern. Sedan dess har Lasse ridit - och det har gått bra. Efter ett antal bra placeringar kom första segern i Hjo under sommaren och nyligen vann ekipaget både i cutting och herdworking vid ett meeting i Danmark. I slutet av september är det dags för SM - och Lasse - Miss Tiffer tillhör de givna förhandsfavoriterna.

Bara början
Tävlingsverksamheten kommer enligt Lasse att utvecklas ytterligare under de närmaste åren.

- Det tror jag. Jag tror också att de olika rasorganisationerna inom westernridning kommer att börja samarbeta mer. Som det nu är finns det ett öppet SM, ett för quarter och ett för paints. Den dagen vi samlar resurserna och samarbetar mer kommer westernridningen att utvecklas enormt. Vi som tävlar i boskapsklasserna måste också verka för att få ett tillräckligt antal tävlingstillfällen. Eftersom man måste ha kor på plats är koklasserna jobbiga för arrangörerna. I vissa fall slopar man därför boskapsgrenarna. Det är synd, eftersom de verkligen representerar hela den här ridkulturens rötter.

Publicerad: 2001-09-01 00:00
Senast ändrad: 2009-03-17 10:05

Tillbaka | Skriv ut