Ett intressant nummer av Foderbladet

2009-01-09

Foderbladet publiceras av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och förmedlar i populär form kunskap om hästens näringsbehov och om utfodring. Grundmaterialet består av forskningsrapporter och kliniska försök, och ofta handlar det om rön som enskilda hästägare lätt kan omsätta i praktiken. Foderbladet fungerar således som en länk mellan forskarsamhället och praktiskt verksamma hästmänniskor.

Otillräckligt saltintag
Nummer 5/08 redovisar en intressant studie som gäller hästars frivilliga saltintag. Inledningsvis konstaterar författaren – docent Anna Jansson – att salt är viktigt för kroppen. Det påverkar nämligen hur mycket vätska som blodet kan hålla. Hästens diet är fattig på salt. Gräs, spannmål och betfibrer har t ex ett lågt saltinnehåll, medan hästens svett har en mycket hög saltkoncentration. I tidigare studier har man konstaterat, att hästar som regelbundet utför svettdrivande arbete har svårt att kompensera sina saltförluster via fri tillgång till en saltsten.

I en nyligen avslutad studie vid SLU studerades sju travhästar i lätt träning under två perioder om vardera 5 veckor – den ena med salt i foderstaten och den andra utan. Under två dygn efter varje period fick hästarna tillgång till fysiologisk koksaltlösning i en hink. Man kunde konstatera, att den individuella benägenheten att frivilligt kompensera saltbrist varierade mycket mellan olika individer. Slutsatsen blir, att alla hästar inte klarar av att tillgodose sitt behov av salt via frivilligt intag. Detta stämmer väl med tidigare observationer. Salt bör därför ges som ett tillskott i fodret eller (till hästar med god saltaptit) erbjudas i form av saltlösning ur hink.

Energirikt isländskt grovfoder
Foderbladet redovisar också en färsk studie om näringsförändringar i isländskt hösilage och islandshästars reaktioner på dessa skiftningar. De isländska vallfodren har ett förhållandevis högt energivärde, vilket beror på klimatet och ljusförhållandena på Island. Detta ger växterna en annorlunda mognadsprocess jämfört med samma arter på sydligare breddgrader. I artikeln påpekar man också, att hästägare med erfarenheter från Island riskerar att överskatta innehållet av energi i svenska vallfoder. En islandshäst som på Island klarar sitt energiintag på 5 kg hö kan få svårt att klara sig på motsvarande mängd svenskt grovfoder.

Ovisshet kring gurkmeja
En intressant artikel redovisar vad man hittills vet om gurkmeja, vilket tidigare från och till varit en populär ingrediens i fodertillskott för hästar. Idag vet man, att det i gurkmeja åtminstone finns en substans som kan påverka cellerna hos djur och människor. Den heter kurkumin, och dess effekter har dokumenterats i ett stort antal vetenskapliga rapporter. Kurkumin verkar antioxidativt – dvs kan skydda cellerna från den nedbrytande inverkan av sk fria radikaler som bildas vid cellernas ämnesomsättning. En begränsning är emellertid, att kurkumin i mycket liten utsträckning kan tas upp via matsmältningen. De få studier som gjorts visar att det mesta kommer ut med träcken.

En luftvägsstudie som gjorts för att undersöka den ”skyddande” effekten av antioxidanter via fodret hos hästar som exponerats för damm har det varit svårt att dra några slutsatser av. Här har nämligen kurkumin tillförts i kombination med ett antal andra ingredienser. Artikeln avslutas med ett viktigt påpekande: Alla ämnen som har en förmåga att lindra eller bota sjukdomar klassas som dopning.