Lektion 20 - Avelsstoets utfodring

När det gäller utfodring av avelsston har en del ny kunskap sett dagens ljus under senare år. Det står helt klart att näringsstatusen hos stoet betyder mer än vad man tidigare trott - inte bara för det blivande fölets vitalitet och framtida hållbarhet. Det finns t ex ett direkt samband mellan stoets mängd av kroppsfett och utsikterna till levande föl. Vidare finns det ett samband mellan tidpunkten för ovulation och stoets fettlager.

I det ett nummer av den amerikanska facktidningen Hoof Beats återges en forskningsrapport som torde ha stort intresse för alla uppfödare. Gary Potter heter en näringsforskare vid A&M University i Texas. Då han gjorde en stor undersökning kring de förhållanden som styr stons dräktighet, kom han till en häpnadsväckande slutsats: Feta ston hade en avsevärt mycket högre dräktighet än sina magrare medsystrar - och de blev oftare dräktiga redan under den första betäckningscykeln.

Potter vänder sig i artikeln mot den i vårt land nästan helt övergivna teknik som brukar kallas flushing och som ursprungligen utvecklades för att stimulera äggbildningen hos djur där man önskar sig stora kullar (t ex grisar). I princip går metoden ut på att man medvetet håller stona i lågt hull och på en ganska mager foderstat inför betäckningssäsongen - för att sedan ge dem en rejäl "näringskick" när det börjar bli dags. Enligt Potter har den här metoden utvecklats för svin och får - och den fungerar inte på hästar.

Under intervjuundersökningar med uppfödare stötte Potter ofta på uppfattningen att övervikt hos hästar skulle vara skadligt, eftersom så är fallet när det drabbar människor. Han bemöter detta påstående med eftertryck:

- Övervikt hos hästar är inte livshotande, vilket det kan vara hos människor. Hästar utvecklar inte hjärtproblem av samma skäl som människor och ett när ett överviktigt sto fölar, ökar inte blodtrycket nämnvärt.

Det är emellertid inte önskvärt att stona skall vara extremt feta. Potter rekommenderar att de skall vara i gott hull (fleshy) och anger graden av hull som 7 på en 10-gradig skala. Detta reservhull skall sedan utgöra en buffert då deras aptit störs till följd av transporter, miljöombyte och foderombyten - faktorer som vanligen "drabbar" det sto som sänds iväg för betäckning.

Potter visar också en intressant sifferjämförelse där man ställer ston vars hull definierats enligt den 10-gradiga skalan mot varandra. De ston som har index 7 och 7.5 för sitt hull klarar sig allra bäst - både när det gäller dräktighet totalt och förmågan att bli dräktiga redan under den första betäckningscykeln.

Hur lägger man upp en "näringssäkrad" foderstat för sitt dräktiga sto?
KRAFFT har utvecklat ett fiber- och proteinrikt foder speciellt för avelssektorn - KRAFFT GROOV. Här nedan skall vi visa hur en foderstat baserad på detta foder kan se ut. Våra rekommendationer förutsätter normal tillgång på grovfoder av god kvalitet och utgör summan av de praktiska erfarenheter som KRAFFT:s fältpersonal under lång tid gjort ute hos ett stort antal svenska uppfödare. Enligt vår erfarenhet ger dessa riktlinjer därför de bästa förutsättningarna för ett optimalt upplägg av utfodringen - och därmed för uppfödning av sunda och hållbara hästar.

Lågdräktigt sto: Under lågdräktighet och en tid efter fölets avvänjning uppfyller ett bra grovfoder kompletterat med mineralfoder stoets näringsbehov. Skulle stoet ha nedsatt kondition - t ex på grund av digivning - rekommenderas 1-2 kg KRAFFT GROOV 125 eller KRAFFT MüSLI GRÖN som en bas i foderstaten. Ston i dåligt hull kan behöva mer, och vi rekommenderar i dessa fall samråd med KRAFFT:s foderrådgivare eller vetarinär.

Högdräktigt sto: Under månad 7-8 av dräktigheten ges 1-2 kg KRAFFT GROOV 125 eller KRAFFT MÛSLI GRÖN per dag för att vid fölningen successivt ha ökats till 3-5 kg. Den individuella givan bestäms av stoets hull och kondition, proportionerna utegång resp. vistelse i box samt grovfodrets kvalitet och den mängd som konsumeras. Mängden avtar ofta avtar ganska rejält då fölet gradvis tar allt större plats.

Digivande sto: När fölningen är över och stoet har börjat äta samt producera mjölk, kan utfodring med KRAFFT GROOV 125 eller KRAFFT MÛSLI GRÖN inledas. När stoet är högmjölkande och fortfarande står på vinterfoderstat, bör givan vara 5-7 kg. På ett bra försommarbete klarar sig det digivande stoet normalt på 1-3 kg.

Digivande sto och föl: Då betets kvalitet under senare delen av betesperioden börjar försämras, rekommenderar vi att fölen stödutfodras med KRAFFT GROOV. Detta ger också en bra förberedelse för avvänjningen. Utfodringen kan genomföras genom att man under delar av dygnet särar på sto och föl.

KRAFFT:s foderrådgivare har stor erfarenhet av utfodring inom avelssektor. De kan ge dig goda råd om foderstater och om de praktiska arrangemangen. Du är också välkommen att ringa vår direktrådgivning KRAFFT Direkt 020-304040.

Läs mer i Lektion 21 om Foder hygien

Gå tillbaka till Lektion 19 om Betet - en viktig näringskälla