Lektion 4 - Olämpligt foder & svårfodda hästar

Vi har konstaterat, att merparten av hästens energiutvinning sker i grovtarmen och att de mikroorganismer som sköter omvandlingen är beroende av rätt "arbetsmaterial" för att fungera. I klartext: De behöver cellulosahaltiga växtfibrer.

Det är således viktigt att dessa tillförs hästen i tillräcklig mängd. Andra saker som kan vålla stöningar hos grovtarmens "befolkning" av levande organismer är t ex felaktig utfodring, stress och olämpligt dricksvatten.

Vad är olämplig utfodring?
När det gäller olämplig utfodring har kunskapen hos svenska hästägare på senare år förbättrats avsevärt. Det är ganska sällan man stöter på kraftiga havregivor som vållar kväveöverskott och försurning av maginnehållet. Då försurning sker, kommer vissa typer av mikroorganismer att klara sig bättre än andra. De växer på andra organismers bekostnad. Detta rubbar den balans som krävs för en sund grovtarmsfunktion, och störningarna kan i vissa fall bli mycket allvarliga. Sk chlostridios uppstår på detta sätt - dvs genom att en bakteriestam växer för kraftigt och ger upphov till förgiftning. Detta är ett allvarligt - ofta livshotande - tillstånd. En annan allvarlig sjukdom som forskarna nu tror kan ha sin orsak i störd grovtarmsfunktion är fång - vilken även den kan bli livshotande.

Med tanke på dess stora betydelse för hästens energiutvinning, har grovtarmsfunktionen en avgörande betydelse för tävlingshästars prestationsförmåga. Märkligt nog, var det just dessa hästar som i äldre tider "levde farligt" på grund av höga havregivor - vilka ofta "växlades upp" ytterligare inför tävling. Idag är både trav- och ridsporten professionaliserad. Dagens topphästar får en diet där fiberbehovet ofta tillgodoses väl. Vi på KRAFFT kan t ex konstatera att KRAFFT GROOV används som ett stabiliserande inslag i foderstaten till många av landets topphästar inom både trav- och ridsport. Vi skall i sammanhanget inte glömma bort, att fibrerna är en förnämlig energikälla.

Magra hästar
Att en häst är mager har alltid en orsak, och i många fall kan den orsaken påverkas åt det positiva hållet genom hästägarens omsorger. Det lönar sig i allmänhet att lägga ner lite jobb på att finna orsaken till att vissa hästar är svåra att hålla i hull. Man bör inte nöja sig med att konstatera att hästen tycks född med den egenskapen. Ofta handlar det om störningar som funnits under en längre tid.

Störningar i grovtarmen torde vara den vanligaste orsaken till dåligt hull. Stresspåverkan, protein- och kväveöverskott, tandfel eller akuta sjukdomstillstånd är andra tänkbara orsaker. I vissa fall söker hästägaren kompensera hästens dåliga hull genom att öka på kraftfodergivan, vilket ur flera synpunkter är fel väg. Man riskerar då att skapa en sur miljö för maginnehållet och göra hästen "kinkig" när det gäller maten. I många fall blir resultatet foderleda.

Korrigering av foderstaten till magra hästar bör i första hand ske genom att man ökar grovfodret. Har hästen varit mager en längre tid bör man också låta göra en bakteriologisk analys av dess avföring. Man bör också undanröja alla tänkbara stressmoment. Tätt tävlande, aggressiva boxgrannar, utfodring direkt efter träning och täta byten av stallplats är exempel på stressmoment som kan inverka.

Hästar som under en längre tid visat dålig matlust kan ha drabbats av brist på vissa ämnen. Det kan således vara vettigt att låta en veterinär undersöka deras allmäntillstånd samt inspektera munhålan. Innan en häst släpps ut på bete för att "äta upp sig", bör man ha gjort en bakteriologisk analys av tarmfloran. Om grovtarmens funktion är rubbad, bör en ny bakteriekultur ges innan hästen får sin "betesterapi".

Ytterligare ett skäl till att vissa hästar äter dåligt är att de får i sig otillräckligt med vätska. Inte sällan beror detta på dåligt flöde i vattenkoppen. Våra rådgivare konstaterar regelbundet, att detta problem förorsakar en kollektiv aptitlöshet i vissa stallar. Hästar som reser kan dricka dåligt beroende på att vattnet ändrar lukt och smak.

Läs mer i Lektion 5 om Fett & fiber


Gå tilbaka till Lektion 3 om Hästens energiomvandling