ENERGI

Fodrets energigivande komponenter är nödvändiga för hästens kroppsfunktioner. Både rörelseapparaten och de inre processerna i kroppen kräver energi som ”bränsle”.

Hästägarens förmåga att anpassa foderstaten efter hästens behov har avgörande betydelse både för hästens prestation och för dess välbefinnande. Här skall vi ta upp några viktiga aspekter som berör hästens energibehov.

Energikällor
Fiberenergi: Hästens viktigaste energikälla är stråfoder (gräs, hö, hösilage halm mm) Energin i dessa fodermedel utvinns i hästens grovtarm genom cellulosajäsning med hjälp av mikroorganismer. Kolhydrater: Stärkelse och socker – finns naturligt i t ex hö och även i tillsatt form – som t ex melass och spannmål. Fett: Finns i t ex havre och ges även tillsatt i form av vegetabiliska oljor.

Ökat behov
Perioder av intensifierad träning innebär alltid ett ökat energibehov. De flesta hästägare är medvetna om detta, och lär sig att anpassa ökningen till hästens individuella behov. Det finns andra situationer när det ökade energibehovet kan vara minst lika stort – samtidigt som det ofta förbises. Vistelse i sträng kyla innebär alltid en kraftig ”uppväxling” av energibehovet, vilket ofta underskattas. Många hästägare bortser också från att kombinationen av vind och regn ger en starkt avkylande effekt – vilken alltså måste kompenseras med ett ökat intag av energi. Om man inte gör det kommer hästen att bryta ner sitt kroppsfett för att producera värme – vilket innebär att den mister detta värmeisolerande fettlager och vid fortsatt kyla kommer in i en verkligt ond cirkel. Dräktighet, tillväxt och digivning är andra processer som är energikrävande. Energibehovet under dräktighetens avslutande fas och det starkt ökade behovet vid digivning underskattas ofta. Produktionen av mjölk innebär t ex ett kraftigt ökat behov av energi hos stoet. Under de tre första månaderna efter fölning är behovet särskilt stort. Man räknar med att behovet av energi då fördubblas jämfört med behovet under dräktighetens första månader (lågdräktighet).

Olika energibegrepp
Den måttenhet som vi i Sverige använder för att mäta energi är MJ (megajoule). Vi skall återkomma till olika länders sätt att ange energi på. Låt oss först se lite närmare på olika sätt att definiera energi på. Bruttoenergi – den värmemängd som utvecklas då fodret förbränns fullständigt. Smältbar energi – (DE) bruttoenergi minus energiinnehållet i avföringen. Omsättbar energi – (ME) smältbar energi minus energin i urin och tarmgaser. Nettoenergi – (NE) omsättbar energi minus den energi som ätandet och matsmältningen kräver. I Sverige uttrycks energiinnehållet i foder i MJ omsättbar energi (ME). I t ex Danmark, Norge anger behov och foderinnehåll i NE och i enheten FU (food unit) och i Frankrike anger man också innehållet i nettoenergi. I Tyskland, England och USA använder man smältbar energi som begrepp. I USA använder man Mcal (megakalorier) som energimått – vilket även kan användas i vissa andra länder. Dessutom deklareras fodrets energiinnehåll ibland som energi per kilo foder, ibland per kilo torrsubstans av fodret. Av ovanstående framgår, att hästägare som använder importerade foder har anledning att vara uppmärksamma på hur innehållet av energi är deklarerat. Protein anges oftast inte i smältbart utan bara råprotein i %.