GIFTIGA VÄXTER PÅ BETET

Ek är ett träd som kan bli upp till 25-30 meter högt. Stammen är grov och kronan vid. Bladen är oregelbundet parflikiga och frukten är en oval nöt, ekollon. Ek växer vanligen i lundar och på lövängar och kan bli flera hundra år gammal.

Sprängört är en flerårig ört som kan bli över en meter hög. Den blommar under juli–augusti med små vita blommor som sitter i flockar. Bladen är två till tre gånger pardelade med lansettlika, vasst sågade småblad. Sprängört är löst fäst i vegetationen, och kan därmed lätt lossna och driva iväg till en ny plats. Fröna flyter också bra, och kan spridas långt i vatten.

Stånds är en flerårig ört med flikiga blad och gula blommor. Den blommar i juli–augusti och blomkorgarna sitter i ganska täta, kvastlika samlingar i stjälktoppen. Bladen är mörkgröna, och upprepat parflikiga med korta trubbiga flikar. Stånds är 30–90 cm hög, med en seg och styv stjälk som ofta är rödaktig nedtill. Korsört tillhör samma familj, och bör även den ses som giftig.

Smörblomma är en upprätt – oftast ganska högväxt – flerårig ört med jordstam. Bladen är kala eller håriga med tre till fem flikar. Stjälkbladen är smala och flikiga. Smörblomma blommar från juni till september med ganska stora gula blommor.

Till familjen Ranunculus hör också trolldruva, kabbeleka, smörboll, riddarsporre, stormhatt och sippor – vilka alla anses mer eller mindre giftiga.

Alsikeklöver är en flerårig, kal eller gleshårig ört som kan bli upp till fyra decimeter hög. Bladen är runda, helt gröna och trefingriga. Den blommar från juni till augusti. Blommorna påminner om vitklöver, men är svagt rosafärgade.

Lupin är en perenn som kan bli upp till en meter hög. Den växer med upprätta stjälkar och blomklasar längst upp. Blommorna kan vara blå, vita, röda eller gula. Fröna ligger i en svart skida.

Ängssyra är en flerårig ört med oansenliga blommor som sitter samlade i en smal klaslik ställning med enkla grenar. Blommorna är röda eller gröna och blommar från maj till juli i klaslika knippen. Stjälken är upprätt, och kan bli nästan en meter hög. Bladen är stora och lansettformade. Ängssyran växer enskilt eller i små tuvor.

Tysklönn är ett träd som kan bli över 30 meter högt. Bladen är trubbiga, mörkgröna och grovt tandade.

Besksötan är en halvbuske som blir upp till 150–200 cm hög. Stammen är förvedad och slingrande med ovala blad som sitter spridda. De övre bladen har en pilformad bas och blommorna är violetta med en fatformad krona som liknar potatisblom. Den blommar under hög och eftersommaren och har avlånga klarröda bär.

Fingerborgsblomman är en tvåårig växt som blommar under det andra året. Den kan bli upp till en och en halv meter hög och har klocklika blommor. Bladen är ovala, naggade och gråludna undertill. Förstaårsplantor har rosettställda blad och saknar blommor.

Idegran är en vintergrön barrväxt som antingen växer som buske eller som ett litet träd. Barren är upp till tre centimeter långa, platta och mörkgröna till färgen. Idegranen har inte kottar, utan ett enkelt frö som omges av ett fröhölje som liknar ett bär och som är rött till färgen. Det finns flera olika arter av idegran, och en del av dem kan ha gula eller rödaktiga barr.

Johannesörten är en flerårig växt som blir cirka 20–60 cm hög. Stjälken är vedartad nertill. Bladen är motställda, olikformade, och om de hålls mot ljuset kan man se fläckar på dem. Örten har gula blommor med spetsiga kronblad och frukten är kapselformad med små frön.

Kabbelekan är en flerårig växt som blir cirka 20–40 cm hög. Bladen är släta och klargröna samt njurformade med naggade kanter. Den har stora gula blommor som blommar under försommaren på en ihålig stjälk. Kabbelekans frön ligger i en baljkapsel.

Liljekonvalj är en perennväxt som blir cirka 10–25 cm hög. Bladen är breda och lansettlika. Blommorna är små, vita och klockformade i en böjd klase. Liljekonvaljen blommar under våren till försommaren. Bären är först gula, och blir vid mognad röda under hösten.

Ormbär är en flerårig växt. Den blir 15–30 cm hög med grönaktiga blommor i toppen, vilka senare blir till blåsvarta bär. Ormbär blommar under högsommaren och har fyra ovala blad som sitter tillsammans.

Skelört är en medelstor, hårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Bladen är blågröna, oregelbundna och fjuniga undertill. Den blommar från maj till augusti med gula blommor. Skelört har ett karaktäristiskt utseende. Typiskt för arten är den gulröda mjölksaften som sipprar fram om stjälken bryts.

Ängsbräsma är 2–5 dm hög med parbladiga småblad. Blommorna är rosa eller vita och blommar under försommaren. Fröna sitter i långa, smala skidor.

Örnbräken är en av våra största ormbunkar. Den växer ofta i stora bestånd och har en lång underjordisk grenig jordstam som är klädd med hårlika fjäll vid sporangiesamlingarna. Bladen är stora och flerfalt förgrenade. Nya blad uppkommer varje vår och vissnar igen på hösten. De är mycket frostkänsliga och gulnar redan vid den första nattfrosten.

De finns flera typer av sötväppling, men de vanligaste är vit och gul variant. Sötväppling är en ört som kan bli mer än en meter hög. Gul och vit sötväppling blommar från juli till september – med gula respektive vita blommor som sitter samlade i avlånga klasar. Kronan är omkring en halv centimeter lång och bladen är trefingrade, med långsmala småblad.